29 April, Wednesday

Today's statistics says 2,462 dead (+107) and "more than 20,000 confirmed cases" (Mimmi Nilsson, Omni, Publicerad: Idag 13.57 Uppdaterad: Idag 14.01.)

The news flow is more and more concerned with financial matters. Only one thing is for sure, we have lost a lot money during the Corona. Then the question is, who is going to pay? There are two main payers, employees and shareholders. The Government can intervene and shuffle money around. Printing new money to hand out would be the politically best way. There will then be inflation and most everyone pays. Another way is to borrow money and let the future pay. A third way, the classical liberal way, is that the government does nothing.
There is an endless number of combinations of the measures above. The situation would be an Eldorado for economists. Their models could be of use to sort out the discussion. The economists are, however, quite invisible now. Speaking about invisible, one could wonder where the Minister of Social Affairs is. I hope she is not sick.

Tomorrow is the last day of the critical month. Then it is time to check the prophesies against reality. I hope that Löfvén will appear and say something. He meant that April will be a decisive month, and it would be great to hear how he summarizes this month - did we succeed?

Myself, I am dead tired of the closed society. I am getting more and more lazy. Lazyness cooperates with a desire to stay health, and makes me push off everything that is not absolutely necessary until "tomorrow".


SWEDISH

Dagens statistik säger 2 462 döda (+107) och ”över 20 000 bekräftade fall”. (Mimmi Nilsson, Omni, Publicerad: Idag 13.57 Uppdaterad: Idag 14.01.)

Nyhetsflödet handlar allt mer om ekonomin kring Corona. Endast en sak är säker, vi har tappat mycket pengar under Cornan. Frågan blir då vem som skall ta smällarna. Det finns två huvudbetalare, anställda och kapitalet. Staten kan gå in och omfördela pengar. Det politiskt enklaste sättet är att låta sedelpressarna hålla alla skadeslösa. Det blir då inflation och i stort sett alla får vara med och betala. Ett annat sätt är att låna pengar och låta framtiden betala. Ett tredje sätt, det klassiskt liberala, är att samhället inte skulle göra någonting.

Det finns också ett oändligt antal mellanting. Situationen är ett eldorado för nationalekonomerna, vars tankemodeller kanske skulle kunna vara till nytta i debatten. De lyser dock med sin frånvaro i diskussionen. På tal om frånvaro kan man undra varför socialministern är så osynlig. Hoppas hon inte är sjuk.

I morgon är sista dagen på ödesmånaden och det blir då dags att stämma av prognoserna mot verkligheten. Jag hoppas att Löfvén säger något i morgon. Han sade att april skulle bli en avgörande månad, och det vore uppbyggligt att höra hur han summerar denna månad - lyckades vi?

Själv är jag urless på det stängda samhället. Slöheten ökar, den samverkar med smittskyddet när jag skjuter upp allt som inte är akut till morgondagen.