24 April, Friday

It is a bit difficult to blog today. I think that the Corona is making me a bit lazy. I read about today's press conference at Omni (Anna-Cajsa Torkelsson och Minni Nilsson, idag 13.55 och 14.01). Now, 2,152 (+131) are dead. The number of confirmed cases is 17,567 (+812). 

Tegnell hosted the press conference. He said that the increase in the number of infected is due to increased testing. This seems reasonable. The figure for the number of infected seems to say more about the testing activity than the disease. It strikes me that I have never seen a figure for the total number of tested. 
For a person on the outside of the process, the testing activity seems to be the worst part the Corona handling. One gets a feeling that no leadership has existed. When we reach the the stage of hindsight, questions of responsibility, organization and manning might arise. 

On the bright side, the intensive care in Sweden seems to work. At the moment, I am reading H. Ennart och F. Mellgren, Sjukt hus (Stockholm 2018). When to book was written, we were in a bad shape regarding intensive care. Sweden and Portugal were at the bottom with regard to intensive care capacity in the EU. Stockholm was worst, with 4 - 5 places per 100,000 inhabitants. In the North, there were almost 12. Lack of staff reduced the capacity by about ten percent. Obviously, this was barely enough by then. (p. 42 - 43) I have been worried at times, but it seems to work. 

So much today. I think that I am healthy and I feel that the crucial month is in its final stage. 


SWEDISH

Känner ett visst bloggmotstånd. Tror att jag har blivit lite slö i det isolerade samhället. Läst om presskonferensen på Omni (Anna-Cajsa Torkelsson och Minni Nilsson, idag 13.55 och 14.01). Det är nu 2 152 döda (+131). Antalet bekräftat smittade är 17 567 (+812).

Tegnell höll i presskonferensen. Han menade att ökningen i antalet smittade beror på ett ökat provtagande. Det verkar logiskt. Uppgiften om antalet bekräftat smittade verkar säga mer om provtagningsverksamheten än om sjukdomen. Det slår mig att jag aldrig har sett någon siffra på totalt antal testade. 

För en utomstående verkar testverksamheten vara det som har fungerat sämst under coronan. Man får lätt en känsla av att testverksamheten i Sverige aldrig har varit utsatt för någon ledning. När vi har kommit in i stadiet för eftertanke kanske frågan om vem som ansvarar för vad samt frågor om organisation och bemanning kommer fram.

På den goda sidan verkar det som om intensivvården klarar situationen. Jag läser för tillfället H. Ennart och F. Mellgren, Sjukt hus (Stockholm 2018). När boken skrevs låg vi illa till med intensivvård. Sverige och Portugal hade det lägsta antalet IVA-platser per capita i EU. Sämst var det i Stockholm där det fanns 4–5 IVA-platser per 100 000 innevånare. I Norrland var nästan 12. Personalbrist ledde dock till att omkring tio procent av platserna inte var disponibla. Det räckte tydligen precis då (sid. 42–43). Jag har tidvis oroat mig för hur det är nu, men det verkar fungera.

Nöjer mig så här långt idag. Jag tror mig vara frisk och känner att ödesmånaden är inne på sitt upplopp.