20 March, Sunday, Day 720

The War - Russian Bluffing?

I think that the Russians are expert bluffers, and that Westerners are experts at getting bluffed. 

Russia is always painting a picture where they are afraid of being surrounded by NATO. Lots of people in the West believe in this picture and sympthize with the scared Russians. These Westerners also want to stop any enlargement of NATO, in order to not scare the Russians even more. 

Attacking Russia is a huge undertaking, everyone ought to understand that NATO is not capable of such an attack. It is most likely completely clear to the Russian leadership, but playing scared gives advantages, externally and internally. They can appear as morally superior externally and also mobilize the domestic population against the threat. 

We can also cheat ourselves. One example is former Ambassador och person in charge of the analysis group at the Department of Foreign Affairs Mathias Mossberg och Sune Olofson, editor at SvD [Swedish daily], who yesterday published an article. (SvD on the Internet 220319)

The writers claimed that buffer zones between power blocks often have decreased the level of conflict. Theoretically, it is impossible to substantiate such a statement. In practice, it is difficult to find one single example where this has been true. There are, however, plenty of examples where undefended zones have been the first victims in wars. 

SWEDISH

Kriget - Rysk bluff?

Jag tror  att ryssarna är experter på att bluffa, och att västerlänningarna är experter på att bli lurade. 

Ryssland målar envetet upp en bild där de är rädda för att bli inringade av NATO. Västerlänningarna tror på bilden och förlåter de rädda ryssarna. Man vill också stoppa ytterligare NATO-utvidning för att inte skrämma ryssarna mer. 

Att anfalla Ryssland är ett stort företag, vilket alla torde förstå att NATO inte är kapabelt till. Det här är sannolikt uppenbart för den ryska ledningen, men att spela rädda ger fördelar, både internt och externt. Man kan framstå som moraliskt överlägsen och dessutom mobilisera det egna folket mot hotet. 

Vi kan även lura oss själva. Ett exempel är före detta ambassardören och chefen för UD:s analysgrupp Mathias Mossberg och Sune Olofson, debattredaktör på SvD, publicerade igår en artkel. (SvD på nätet 220319)

Författarna hävdade att buffertzoner mellan maktblock ofta har visat sig konflikthämmande. Teoretiskt sett går det inte att belägga ett sådant påstående, och det torde vara svårt att visa på ett enda exempel där detta ens går att göra troligt. Det finns dock gott om exempel där oförsvarade zoner blir de första offren i krig.