Depressing to be a European
Europe is reduced to about nothing i world politics. A considerable journey downwards for in about 200 years. How could this happen? The unification of Germany is most likely an important factor, as the difficulties in cooperation between France and Great Britain.
Fundamentally, we have, however, destoryed ourselves. Value added taxes and labor laws in many forms and shapes are hampering economic growth. Ever expanding government organizations, both nationally and on the EU-level, is sucking the energy out of society. A disastrous pacifism has become fashionable.
Could Europe save itself? Hardly, it must likely get much worse before it gets better. I am writing this despite being a basically optimistic person.
SWEDISH
Tungt att vara europé
Europa har reducerats till ungefär ingenting i världspolitken. En avsevärd resa nedåt på cirka 200 år. Hur har det blivit så här? Tysklands enande har sannolikt mycket med saken att göra, likaså att Frankrike och Storbritannien har svårt att samarbet.
I grunden torde dock ligga att vi har förstört oss själva. Moms och LAS i olika tappningar hämmar tillväxten. Svällande byråkratier, både på nationell och på EU-nivå, suger musten ur samhället. En förödande pacifism har blivit mode.
Finns det någon väg ut för Europa? Knappast, det måste nog bli mycket sämre innan det blir bättre. Skriver detta trots att jag i grunden är en optimistisk person.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar